Artikelindeks

     
ODLING AV KILLIS
 
      Många akvarister, som håller på med killis, strävar efter att odla sina arter. Odlingen blir målet man strävar efter. När man har lyckats få en art att fortplanta sig vet man att man har lyckats med att få fiskarna att anpassa sig och finna sig tillrätta – så pass det nu går i den begränsade lilla värld som man kan erbjuda i ett akvarium.

Odling av killis kräver en viss vana vid fiskodling i allmänhet och killis i synnerhet. Alla arter går inte att odla på samma sätt – ofta får man pröva sig fram för att finna en bra metod. Det står visserligen i många akvarieböcker att man kan lyckas bra med ”naturmetoden”, att låta fiskarna gå i sitt artakvarium och vänta på att de skall leka där. Men det kan hända att leken aldrig blir av eller att äggen inte blir befruktade eller inte kan befruktas. Det behöver inte betyda att det är något fel på fiskarna, snarare att förhållandena i akvariet inte är optimala för leken.

Vissa arter lever i naturen i mycket mjukt vatten, kanske med ett DH-värde på 0,5 eller liknande. Arterna har utvecklats med hänsyn till dessa förhållanden och kan inte med en gång fås att fungera likadant när de kommer i ett vatten där hårdheten kanske ligger på 10-16 DH. Det är inte säkert att hannens sperma överlever i det hårdare vattnet och det gör att äggen inte kan bli befruktade. För att få resultat av leken måste därför fiskarna flyttas till ett mjukare vatten Den flyttningen måste ske mycket försiktigt och långsamt för att fiskarna inte skall skada.

Det kan också hända att arten finns i mycket mörka och skuggade vatten i naturen och att äggen därför är ljuskänsliga. I ett akvarium kan belysningen vara för stark och äggen kan ta skada.

När det gäller odling av killis vill vi därför rekommendera att man först skaffar sig viss vana vid att hålla killiarter innan man prövar på att försöka odla dem. Försök också läsa en del om hur man kan bära sig åt när man odlar killis, se litteraturavsnittet.

Om man vill börja med odling skall man inte starta med annuella arter. De odlas på ett annat sätt än växtlekare och man behöver lära sig en del om deras levnadssätt och skötsel innan man försöker odla dem. Annars finns det stor risk för att man misslyckas och tappar intresset för killis. Men när man väl har kommit underfund med hur man skall göra är det fascinerande att hålla på med odling och uppfödning av killis.
 
      
Fundulopanchax amieti
Fundulopanchax amieti
Foto: Alf Persson
 

    
ANDRA KILLIFÖRENINGAR
 
      Vi har tidigare nämnt att SKS har kontakt med killisällskap eller -föreningar i andra länder och samarbetar med dem. En del av våra medlemmar i SKS är också medlemmar i föreningar i andra länder. Killiföreningarna tar vanligtvis emot akvarister även i andra länder som medlemmar. Också i SKS tar vi gärna emot medlemmar från länder utanför Skandinavien men språksvårigheterna utgör en broms. Killisällskap med engelska, franska eller tyska som huvudspråk har i många fall en hel del "utländska" medlemmar.

SKS har haft eller har ett visst samarbete och informationsutbyte med följande föreningar:
 
Deutsche Killifisch Gemeinschaft     Deutsche Killifisch Gemeinschaft, DKG   Tyska killisällskapet
Inträdesavgift 5:- €, Medlemsavgift 40:- € (2013)


British Killifish Association     British Killifish Association, BKA   Brittiska killisällskapet
Medlemsavgift 27:- £ (2013)


KilliFish Nederland     KilliFish Nederland, KFN  Holländska killisällskapet
Inträdesavgift 5:- €, Medlemsavgift 30:- € (2013)


Killi Club de France     Killi Club de France, KCF  Franska killisällskapet
Första året 33:- €, därefter 30:- €/år (2013)


American Killifish Association     American Killifish Association, AKA   Amerikanska killisällskapet
Medlemsavgift 48:- $ (2005)


      (Reds anmärkning: SKS har naturligtvis även samarbete med andra killiföreningar.)
 
      SKS har varit representerat på ett stort antal möten och utställningar som de olika killiföreningarna anordnat.
 
      Inget av killisällskapen har fast kansli. De sköts liksom SKS helt av frivillig arbetskraft. Därför är det inte möjligt att här ge några adressuppgifter. Vanligen tar ordföranden eller kassören i respektive förening emot önskemål om medlemskap. Den som vill ha adresser till någon av föreningarna kan vända sig till SKSs ordförande.

(Reds anmärkning: I Internets tidsålder så kan man naturligtvis hitta de flesta uppgifter på nätet, bland annat via de länkar som finns på denna sida eller på SKS länksida. Den som ändå vill ha hjälp med adressuppgifter är naturligtvis välkommen att vända sig till någon i SKS styrelse!)